Beskrivning av programmet

Utvärderingen av Underhållsprogrammet och Riskanalysprogrammet i november 2009, gav inriktningen till en fortsättning av Underhållsprogrammet, vilket startades 2005 och förlängdes 2008 till sommaren 2010.

Utvärderingen, som genomfördes av Lennart Klerdal och Dag Holmberg, som idag är oberoende av Elforsks verksamhet, men som tidigare varit djupt involverade från finansiärsidan, resulterade i en rekommendation att fortsätta Underhållsprogrammet med i princip samma inriktning som tidigare.

Inom programrådet för Överföring och Distribution, som är den rådgivande grupperingen för programområdets verksamhet, har dessutom ett önskemål framförts att programmet bör inrikta sig mer mot strategiska frågor. Underhållsprogrammet ska därför ”lyfta blicken” jämfört med den projektinriktning som programmet har haft under den första perioden, 2005-2010.

Strategiskt underhåll kontra ”Asset Management”

Det är ämnesområdet som hanterar förvaltningen av nätföretagets fysiska system- och anläggningstillgångar. Drivkrafterna, som finns bakom orsaken till varför ett fysiskt elnät upprätthålls och sköts, kan delas in i tre olika grupper.

1. Företagets egna ekonomiska drivkrafter
2. Tekniska drivkrafter
3. Externa drivkrafter, som myndighets- och kundkrav.

Drivkrafterna sätter gränsvärden för hur man kan driva elnätet och vilka indikatorer som kan användas för att mäta tillståndet i elnätet.

Åldrandet i det elektriska nätet är en naturlig process vilken påskyndas av slitage, korrosion och mekanisk utmattning i använda material. Åldrandet påverkar både mekaniska och elektriska prestanda i de elektriska apparaterna och även dess mekaniska fundament och infästningar.

Åldrandeprocessen påverkar förmågan att överföra elektrisk energi till elkunderna. Förmågan anses därför avta med tiden.

Säkerheten för människor, djur, anläggningstillgångar och omgivande miljö påverkas, eftersom skyddsutrustningar och skalskydd åldras och successivt förlorar sin skyddsfunktion.

Påfrestningarna på det fysiska elnätet är av olika arter. De kan indelas i interna och externa påfrestningar. En relativt ny anläggning har en hög förmåga att motstå de påfrestningar som uppstår, medan en äldre och mera sliten anläggning har en lägre förmåga att motstå påfrestningarna som uppstår vid en extrem situation, exempelvis vid blötsnö, saltnedfall eller elektriska transienter som blixtnedslag.

Då påfrestningarna blir större än förmågan att motstå dessa, sker en drifthändelse, som kan medföra att ett leveransavbrott uppstår för elkunderna.

Andra faktorer som påverkar prestanda ur kundperspektivet är i vilken utsträckning som nätföretaget hanterar tillgången till reservdelar, manskapsnärvaro, säkerhetsaspekter, för personal, anläggningar och även för tredje man.

Ytterligare faktorer som kan påverka är miljö- och koncessionsrelaterade faktorer samt påverkan av finansiella styrningar via den framtida intäktsregleringen, som direkt kommer att påverka investerings- och reinvesteringsincitament hos nätföretagen.

I Asset Managementprocessen används olika metoder för att bedöma driftstatus i de fysiska anläggningarna.

•  ”On-line”-,” off-line”-, samt ”on-site”-diagnostik
• Inspektion, tillsyn och underhåll
• Loggning och dokumentation av driftshändelser, (ex. DARWIN-arbetet som hanteras av Svensk Energi)

Med bra och strukturerad kunskap om de fysiska systemens och anläggningarnas status kan företagen ha möjlighet att jämföra prestanda mot uppsatta gränsvärden eller riktlinjer. På detta sätt får företagen information om nätet uppfyller de normer och regler, vilka anses vara acceptabla för kunden, företaget och myndigheterna.

De aktiviteter som genomförs av företagen för att upprätthålla driften är då följande:

• Genom underhållsåtgärder, för att vidmakthålla den önskade funktionen
• Förnyelse genom reinvestering i nya komponenter med samma funktion
• Förnyelse genom nyinvestering och uppgradering av den tekniska funktionen
• Total ombyggnad av anläggningen

Hela denna process, där dessa strategiska beslut tas, kallas ”Asset Management” eller förslagsvis på svenska ”Strategisk anläggningsförvaltning”. Finns en bättre översättning bör den användas i svenska sammanhang. Ett svenskt namn kommer troligen att ges av SIS spegelkommitté till det internationella standardiseringsarbetet kring Asset Management som startas efter sommaren 2010.

Bakgrund

De aktiviteter som ska omfattas av det nya Underhållsprogrammet är ungefär detsamma som idag inryms i Underhållsprogrammet 2005-2008; 2008-2010.

Företrädare för finansierande elnätsföretag har uttryckt att allt för få reinvesteringsinriktade utvecklingsprojekt har blivit genomförda under etapperna.

Behov finns dessutom av ekonomiska riktlinjer för val mellan reinvesteringsåtgärder eller underhållsåtgärder i elnätet inför den nya ex-ante regleringsmetoden. Huvudfrågan är i vilka fall det är mer lönsamt att reinvestera istället för att fortsätta med underhållsarbetet för utvalda system och anläggningar.

Syfte

Programmet syftar till att ta ett större mer strategiskt helhetsgrepp över underhållsarbetet som görs i de svenska elnäten.

Jämfört med det arbete som tidigare gjorts inom Underhållsprogrammet ska det nya underhållsprogrammet försöka att ”lyfta blicken” och kombinera konkreta projekt och långsiktiga mer visionära strategiska projekt.

Det kan även bli aktuellt att finansiera både utvecklingsprojekt och seniorforskningsprojekt på högskolan, om styrgruppen i konsensus anser att projektförslagen är tillräckligt intressanta. Däremot kommer inte doktorandprojekt att genomföras i programmet. Målsättningen är då att få till stånd en reell kunskapsöverföring mellan högskolan och industrin.

Programmet ska också kunna ta beslut om att produktifiera innovativa idéer inom intresseområdet vid de tillfällen när vilja och förutsättningar finns hos finansiärerna. Kopplingen till den nybildade Kommersiella Gruppen, KG, inom Elforsk blir då naturlig, där kontaktytan finns till innovationssystemet och där beslut med extern finansiering (riskkapital) kan tas.

Visionen är att resultatet från programmet ska ge ett bättre beslutsunderlag för val mellan olika finansiella satsningar i elnätet i syfte att upprätthålla eller höja dess prestanda.

Programmet ska dessutom vara flexibelt och alltid öppet för nya idéer och inriktningar inom fokusområdet, för att kunna passa de finansierande företagens behov.

Problemområden ska i programmet snabbt omformas till projektmöjligheter och därmed kunna lösas.

Fokusområden

• Underhåll
• Diagnostik
• Reinvestering
• Ekonomisk riskanalys med fokus på underhåll och reinvestering
• Incitamentsmodeller för förnyelsearbetet i nätet

Några frågeställningar som är viktiga för Underhållsprogrammet

• Hur kan nya diagnostiska metoder använda sig av den nya kommunikationstekniken? On-line-metoder?
• Hur kommer den nya regleringsmodellen att påverka incitamenten till att sköta, driva och utveckla de elektriska näten i framtiden?
• Vilka nya skötselkrav för de nya elnäten kan komma att ställas inom ”SmartGrid-visionen”?
• Vilka gränssnitt finns för programmet till utvecklingsarbetet mot det nya smartare elnätet?
• Vilka nya användbara tekniker, som kan ingå i ”Asset Management”, finns redan specificerade i ”SmartGrid-visionen”?
• Hur ska vi kunna leva upp till ökade säkerhetskrav i samhället och hur ska skalskyddet utvecklas?
• Vilken roll får kundkraven på skötseln av näten?
• Vilka nya miljökrav kommer att påverka val av metoder och material?
• Vilka nya arbetsmiljökrav kommer att sätta begränsningar för verksamheten?
• I vilka sammanhang kommer det att krävas test av prototyper och eventuell avknoppning för framtagning av nya produkter?

Några frågeställningar som är viktiga för Underhållsprogrammet

• Hur kan nya diagnostiska metoder använda sig av den nya kommunikationstekniken? On-line-metoder?
• Hur kommer den nya regleringsmodellen att påverka incitamenten till att sköta, driva och utveckla de elektriska näten i framtiden?
• Vilka nya skötselkrav för de nya elnäten kan komma att ställas inom ”SmartGrid-visionen”?
• Vilka gränssnitt finns för programmet till utvecklingsarbetet mot det nya smartare elnätet?
• Vilka nya användbara tekniker, som kan ingå i ”Asset Management”, finns redan specificerade i ”SmartGrid-visionen”?
• Hur ska vi kunna leva upp till ökade säkerhetskrav i samhället och hur ska skalskyddet utvecklas?
• Vilken roll får kundkraven på skötseln av näten?
• Vilka nya miljökrav kommer att påverka val av metoder och material?
• Vilka nya arbetsmiljökrav kommer att sätta begränsningar för verksamheten?
• I vilka sammanhang kommer det att krävas test av prototyper och eventuell avknoppning för framtagning av nya produkter?
  

Specifikationen PAS 55 och framtida ISO-standard

Ett underlag för upplägget av detta program är den Brittiska Asset Management specifikationen PAS 55. Den utrycker att det väsentligaste i sammanhanget är att det först och främst finns en strategisk plan inom företaget/organisationen, som ger anvisningar om hur man hanterar och förvaltar sina fysiska tillgångar och tekniska system.

Ett svenskt ISO-arbete startades den 16 april 2010, som förberedelse för det internationella arbetet som startar efter sommaren i London. ISO-arbetet kommer att utgår från den officiella publikationen PAS 55 från British Standards Institute.

Målen i PAS 55-1: 2008 med Guidelines PAS 55-2:2008 utgör en definitionsmässig bas för detta utvecklingsprogram.

Utifrån PAS 55 pågår idag ett standardiseringsarbete inom ISO kring detta. Grundförutsättningarna kommer direkt från PAS 55, vilket spås bli ett internationellt vägledande instrument för att sköta och driva infrastrukturföretag.

Ständigt förbättringsarbete

Hanteringsprocess av idéer inom det nya Underhållsprogrammet.
Initiering av projektförslag

Det finns många sätt för projektidéer att komma in i ”systemet”, exempel följer:

Internt från de medverkande företagen i styrgrupper och referensgrupper

• Externt från konsultbolag, som har en intressant projektidé
• Externt från högskolan, som önskar driva ett projekt som är mer verklighetsförankrade, men fortfarande ett forskningsanknutet projekt

Prekvalificering av projektförslag

Programrådet för Överföring och Distribution har föreslagit ett nytt delmoment i utvecklingsprogrammet, prekvalificering av projektförslag. Det innebär att inför beslut om genomförande av projektet, förmå förslagsställarna att lämna ifrån sig ett väl genomarbetat projektbeslutunderlag som styrker den industriella relevansen i projektförslaget. Ett bidrag om 40 – 50 kkr. kan då utgå till förslagsställaren. Beslutet tas som ett första steg mot ett positivt beslut av programstyrgruppen.

Det genomarbetade beslutsunderlaget ska bland annat innehålla:

• Teknisk beskrivning. Hur påverkar projektresultatet elnätets prestanda på ett positivt sätt?
• Affärsmässig beskrivning. Hur påverkas det finansiella resultatet för de medverkande företagen och vilka nya möjligheter ger projektresultate
• Immateriell beskrivning. Hur kan de medverkande företagens goodwill påverkas av projektresultatet?

Finansieringsbeslut

Styrgruppen i programmet är beslutstagare. Styrgruppen tar besluten i konsensus. Om inte konsensus kan uppnås blir beslutet ett avslag eller bordläggning med komplettering av beslutsunderlaget.

Programledaren har inte beslutsrätt, dock förslagsrätt. Programledarens uppgift är att sammanställa beslutsunderlag inför beslutsmöten och att genomföra tagna beslut i styrgruppen.

Då finansiärerna anser sig vara övertygade om att det föreslagna projektet har tillräcklig potential för att kunna bli framgångsrikt, undersöks om projektet kan rymmas inom den beslutade finansiella ramen för programmet.

Finns utrymme kan styrgruppen ta beslut om att bevilja ansökan, och starta projektet.

Ramprojektmodellen innebär att finansieringen är beslutad för hela programperioden. Ett övre finansiellt tak finns då för varje finansiär inom programmet, men utfallet i faktureringen beror på vilka projekt som startas, men kommer alltid att ligga under det finansiella taket som beslutats vid programstarten.

Den tillsatta styrgruppen ska ha beslutsunderlaget minst 2 veckor före beslutsmötet. Styrgruppens ledamöter diskuterar förslaget och förankrar sitt ställningstagande i sin organisation och tar med sig sitt beslut till styrgruppsmötet för utvecklingsprogrammet, där sedan ett koncensusbeslut tas. Det betyder att om inte alla parter är överens om att tillstyrka ett föreslaget projekt, gäller beslut om avslag eller en bordläggning med eventuell återremiss. Efter beslutet sänds ett brev till förslagsgivaren och vid tillstyrkan av projektet startar det i princip omgående.

Fördelar

Kort tid mellan beslut och start. Det administrativa arbetet hålls på en rimlig nivå, trots att mer förberedelsearbete behövs.

Nackdelar

Det är upp till styrgruppens ledamöter att informera och förankra besluten i sina organisationer. Endast de företag som finns med i styrgruppen har direkt kontroll över vilka projekt de vill finansiera. Övriga får förlita sig på styrgruppens omdöme.

Några projektidéer.

A Radiovågsbaserad tillståndskontroll med positionering

En metod att på avstånd positionera ett begynnande fel i exempel ett större HSP-ställverk, genom att avlyssna PD-aktiviteter med positionerande radioutrustning. En prototyp finns i UK. Phil Moore på Strathclyde University har visat en prototyp på seminariet i maj 2008. Den saknar dock smarta lösningar för positioneringen. Diskussioner förs idag med utvecklingsföretaget Motion Control i Västerås. Projektet bör delas in i tre etapper.

1. Förstudie för att ta fram en funktionsspecifikation.

2. Utveckling av en prototyp.

3. Test i verklig miljö.

Här kan dessutom en produktifiering bli aktuell, och Kommersiella Gruppen, KG, inom Elforsk kan få en uppgift att finna kapital för detta.

B Underhåll av kontrollanläggningar

Projektförslaget vänder sig till område underhåll och förnyelse inom överföring och distribution.

Underhåll av reläskydd har inte förändrats nämnvärt under en lång tid. Nya typer av utrustningar med självövervakningsfunktioner har ersatt gamla elektromekaniska reläskydd och automatik. Kommunikation mot överliggande system lokalt i stationer, driftcentral eller elnätföretagens analysenhet har införts som tillför en överblick av korrekta eller icke korrekta ingrepp.

Förslag

För att utnyttja modern teknik och utveckla nya metoder för underhåll av kontrollanläggningar föreslås ett utvecklingsprojekt ”Underhållsmetod för reläskydd och felbortkopplingssystem med inbyggd självövervakning.”

Konventionell provning med injicering av analoga värden samt uppmätning av kontaktfunktioner mot till och frånspolar bör vägas mot nya metoder där hela system provas. Kontroll av realtidsvärden, övervakningsfunktioner samt erfarenheter från verkliga fel med korrekta funktioner bör användas i diagnostiseringen av tillståndet på en modern station.

Mål

Resultatet av projektet ska vara en anvisning om underhållsmetod för reläskydd och felbortkopplingssystem med inbyggd självövervakning. Projektet samt rapport bör vara klar senast ett år efter beslut om genomförande.

Genomförande

Projektet bör innehålla en teoretisk del samt fältprov på olika typer av stationer. Olika fabrikat och ålder från de första självövervakande reläerna till de senaste multifunktionsreläer bör ingå i projektet. På mellanspänningsnivå finns en del stationer byggda utan provsnitt där reläskydden betraktades som ”underhållsfria”. Där är det kanske angeläget att hitta metoder som passar både ur ett personsäkerhetsperspektiv och ur ett driftsäkerhetsperspektiv.

Elforsk rapport 06:33 ”Självövervakningens nytta inom reläteknik” definierar vissa metoder och tidsperspektiv. Detta projekt bygger vidare på rapporten och omsätter det till en metodanvisning. Prisidé saknas på projektet.

C Jämförande konstruktioner för brytande apparater 72,5-420 kV

Allmänt

I traditionella ställverkslösningar var brytaren, på grund av sin mekaniska komplexitet, tidigare den apparat som krävde mest underhåll. Produktutvecklingen av brytare har under de senaste 50 åren inneburit att behovet av underhåll har minskat och numera är näst intill underhållsfria.

I konventionella högspänningsställverk monteras det fortfarande frånskiljare på var sida om brytaren för att kunna göra den spänningslös för underhållsarbeten.

Då konventionella frånskiljare har kontaktställen som är oskyddade för påverkan av den omgivande miljön är det numera just dessa apparater som kräver mest underhåll.

Genom att använda kombinerade apparater finns möjlighet att bygga ställverk utan konventionella frånskiljare. På detta sätt ökar drifttillgängligheten och säkerheten då man har öppet brytställe jämfört med Combinedbrytaren.

Man minskar också behovet att ta samlingsskenan ur drift då underhållskrävande frånskiljare inte finns i ställverkslösningen. Detta gäller även för samlingsskenefrånskiljare om denna byts ut mot utdragbar brytare.

Teknik

Den utdragbara brytaren är konstruerad för att utgöra en del av ett komplett typprovat ställverk. Brytaren är truckmonterad och kan flyttas mellan anslutet och frånskiljt läge med en motordriven förflyttningsmekanism. De fasta primärkontakterna är underhållsfria

Möjligheter/Fördelar

Med utdragbar brytare ges möjlighet att konstruera kompakta ställverk. Detta ger färre fundament, litet materialbehov och en liten ställverksyta (ca hälften av ytan jämfört med konventionell lösning) som ger mindre påverkan på miljön. Truckbrytaren kan också tas bort ur facket, tillfälligt eller ersättas av likvärdig enhet om behov föreligger.

Analys

Vid införande av ovanstående teknik bör man titta på följande parametrar:

• Hur väl fungerar tekniken i det Svenska klimatet?
• Hur mycket minskar underhållskostnaden jämfört med en konventionell ställverkslösning?
• En jämförande LCC-analys mellan teknikerna.
• Kopplingskostnaderna mellan teknikerna.
• Är de underhållsfria primärkontakterna verkligen underhållsfria?
• Jämför för och nackdelar för respektive teknik.
• Personsäkerhet
• Driftsäkerhet

Förslag till projektutförande

I dessa vindkrafttider pågår det just nu flera projekt där man bygger stationerna under befintlig 130kV ledning och gör ett enkelt påstick.

För att man ska kunna göra en bra jämförelse mellan teknikerna skulle det vara lämpligt att bygga 2 st. jämförbara stationer med respektive teknik.

Prisuppgift saknas även på detta projektförslag.

D Transformatordiagnostik med hjälp av Sonarteknik

Syfte

Slutmålet är att ta fram ett felsökningsverktyg för transformatorer i form av instrument och metoder som detekterar/karakteriserar och lägesbestämmer glimringar.

Projektförslaget nedan utgör ett första steg och syftar till att demonstrera möjligheten att registrera akustiska signaler som har fullgoda egenskaper för att detektera/karaktärsbestämma och lägesbestämma glimringar.

Utförande

I förstudien används en eller flera fiberlaserhydrofoner för registrering av akustiska signaler i en högspänningstransformator. Provet kan utföras på en mindre transformator med konstaterat fel och där möjligheten finns att ta transformatorn i och ur drift. Ett alternativ är att introducera överslag med hjälp av gnistgap som kan placeras tämligen fritt i en transformator tagen ur drift. För att erhålla ett bra underlag upprepas mätningarna med varierad position för introducerat fel och hydrofonplacering.

Hydrofonen placeras dels på olika positioner inne i transformatorn men i avsikt att undersöka transformatorhusets inverkan även i en vätskefylld säck på dess utsida tillsammans med en accelerometer. I efterföljande analys tillämpas först grundläggande signalbehandling för att, i tillämpliga fall, separera transformatorns normala driftsljud och glimringarnas signatur. I ett andra analyssteg karakteriseras glimringssignaturen vidare jämte transformatorns reverberationsegenskaper (eko). Med resultaten i analysens andra steg som grund görs en bedömning för möjligheterna att lokalisera glimringens läge (3D-analys). En 3D-analys utförs inte i detta steg men väl en bedömning av möjligheterna att utföra den.

E Trästolpsinspektion med sonarteknik.

Idén har kläckts av Elforsk, med tanke på de problem med röta i relativt nya kreosotimpregnerade trästolpar. FOI som funderat en del på detta, kommer att leverera projektförslag som går ut på att man frekvensanalyserar ett injekterad ljudpuls i trästolpen, ex ett hammarslag, och kan ge en ”bild” av trästolpen med dess friska och svaga punkter.

F Bränsleceller istället för batterier i stationer

Syftet är att kartlägga bränsleceller vs batterier som ersättning för likspänningen i våra stationer.

Studien bör omfatta:

Tekniska krav
Tillförlitlighet
Underhållsmässighet
Miljömässighet
Kostnader vid investeringstillfälle
LCC/LCP
Avveckling
Jämförelser batterier/hydrogen vid olika storlek på anläggningar.
 

G Stenfiberarmerad kraftledningsstolpe

För att verifiera den tekniska konstruktionen utöver vad som kan göras i laboratorieskala vill utvecklingskonsortiet bygga en demonstrationsplattform, helst någonstans i Sverige. Syftet är att med de svenska kraftbolagen verifiera konstruktionen och bedöma dess potential att kunna ersätta kreosotimpregnerade trästolpar, kompositstolpar etc. Likaså vill konsortiet studera hur en lämplig och effektiv byggteknik kan utvecklas för att minska markpåverkan, minimera byggtider, sänka kostnader m.m.

Projektet kan med fördel definieras i samverkan med elbranschen (Elforsk) inom ett gemensamt projekt för förbättrade konstruktioner, effektiviserat underhåll och miljösatsningar.

H Study on pre-warning time in PD monitoring of medium voltage XLPE cable terminations

Goal

The main goal of the suggested study is to perform long term monitoring of PD of medium voltage XLPE cable terminations with artificially introduced defects, which are common in practice in laboratory. This would allow investigating the PD pre-warning time of such defects. The following defects are suggested for the investigation: knife-cuts in insulation, interfacial gaps, wrong positioning of stress-grading material, presence of metallic particles, and uneven edge of the semiconducting layer.

Different defects are expected to have different pre-warning times. Due to lack of information on pre-warning time the suggested length of PD measurements in the study is ~1 year. Observation of possible development in PD patterns in time could also give some insights on PD recognition.

The study is limited to cable terminations in order to contain the project within the reasonable time and cost limits. Since the pre-warning time will be mainly affected by the XLPE resistance to PD degradation, the results could also, to some extent, indicate pre-warning time of PD in joints.

Deliverables

The results will be presented in a report written in English, with the preliminary content:

• Literature overview on PD pre-warning time in XLPE cables.
• Specification of the test setup and measurement procedure.
• Measurement results.
• Discussion.
• Conclusions.
• Suggestions for further investigations.

I Pris- och utvärderingsmodeller i kraftsektorn: värdeskapande och värdefördelning i långsiktiga energiinvesteringar

Mål:

Den yttersta utgångspunkten för projektet är att investeringar och försäljning av kraftprodukter och system (Transmission och Distribution), ska bidra till mer energieffektiva system, mer långsiktiga ekonomiska kalkyler, och därmed mer hållbar resursanvändning. Dagens inköpsanalyser, och därmed försäljning och prismodeller, fokuserar snarare på korta avkastningskrav och aktieägarvärde än på långsiktiga infrastrukturinvesteringar (30-70 år, som därmed borde ha lägre avkastningskrav, jmf obligationsränta). Målet med projektet är att arbeta fram alternativa pris- och inköpsmodeller för olika typ av verksamheter och

situationer på marknaden för kraftprodukter och system. Ur ett akademiskt perspektiv handlar det även om att förstå hur alternativa pris- och inköpsmodeller kan påverka värdeskapande samt värdefördelning mellan aktörer.

Metod

Den huvudsakligen metodansatsen är fallstudier inom den svenska kraftbranschen vilka kan kompletteras med en tvärsnittsstudie i form av en enkät till (definieras tillsammans med referensgruppen) . Projektet är en branschstudie - den svenska kraftbranschen - men med möjligheten att jämföra med utvecklingen och trender i liknande branscher (telekom). Avsikten är också att jämföra med andra geografiska marknader i Norden och Västeuropa (eller andra länder som bestäms i referensgruppen) speciellt map aspekter där vi kan se att utvecklingen har kommit längre än i Sverige, eller där det finns progressiva företag som utnyttjar innovativa metoder. Till detta kommer ett antal ”workshops” att hållas.

Dagsläge

Forskningen inom detta område saknar egentliga beskrivningar och analyser/slutsater om olika inköps- och prismodellers påverkan på värdeskapande och värdefördelning. Vidare finns det få eller inga studier som hanterar dessa frågeställningar i kraftsektorn. Resultatanvändning samt förväntade effekter och resultatmål:

Mer effektiva utvärderingsmodeller som bidrar till investeringar med totalt sett högre värde i kraftsektorn. Affärs- och prismodeller för säljande företag som stödjer värde-erbjudanden och bidrar till en konkurrensfördel för svenska företag. Bättre förståelse för kundvärde som kan ligga till underlag för investeringsbeslut i utvecklingsprojekt. Ökat värdeskapande och förbättrad värdefördelning i värdekedjan för kraftprodukter och system.

Gränssnitt mot andra ramprogram på Elforsk

Ett tydligt gränssnitt mot SmartGrids programmet finns. Frågeställningar som ska lösas i Asset Managementprogrammet ska gälla skötsel av befintliga och även framtida smartare nät, medan SmartGrids-programmet ska fokusera på framtidens elnät och hur man ska utveckla dagens elnät till att bli det nya smartare elnätet, hur det ska drivas och utvecklas, vilket ger fokus på nätutvecklingsområdet och även på mätnings-, kommunikations- och leveranskvalitetsområdet.

Market Designprogrammet inom programområdet Elanvändning och Elbilsprogrammet inom programområdet Omvärld & System har också gränssnitt som behöver förtydligas mot Asset Management programmet. I Market Design finns projekt angående ekonomiska styrmedel och faktorer som påverkar elnätets ekonomiska prestanda.

I Elbilsprojektet finns projekt kring laddningsstrukturen för de nya elbilarna medtagna. Kopplingen till SmartGrids är här uppenbar och kommer att påverka kraven på elnäten dess prestanda, vilket i sin tur ställer krav på hur ägande, utveckling och underhåll ska utformas.

Styrgrupp

Ledamöter till styrgruppen nomineras av finansiärerna i offertsvaret. Elforsk föreslår en styrgrupp, förslagsvis 10 personer, utifrån dessa nomineringar och kallar till ett första konstituerande möte. En ordförande väljs av styrgruppen vid detta möte.. Suppleanter och deras närvaro på mötena bör även diskuteras.

Referensgrupper

Referensgrupperna tillsätts av styrgruppen då behov för detta uppstår. Det kan gälla större projekt inom programmet som behöver speciell bevakning eller för att säkerställa ett stöd till projektledaren vid behov i större och mer komplicerade projekt. I referensgrupperna kan med fördel yngre mer tekniskt inriktade personer ingå, som ett led i att rekrytera nya personer till det gemensamma branscharbetet.

Tidsplan och plan för styrgruppsmöten

Programstart föreslås 2010-09-01 och programslut 2013-08-30 alternativt 2015-08-30, om programmet förlängs med två år, på samma sätt som det pågående underhållsprogrammet.

Ett första styrgruppsmöte förväntas genomföras i början av september 2010. Programperioden startas i och med det konstituerande styrgruppsmötet.

Ekonomisk plan

Programmets omfattning bör ha en storlek som kan hantera motsvarande frågor som tidigare med en viss utökning. Det föreslås omfatta 12 +8 Mkr för 3+2 år, dvs. 4 Mkr per år, inklusive Elforskandelen (600 kkr per år)

Potentiella finansiärer som kommer att få offerten

• Eldistributionsföretagen
• Svenska Kraftnät
• ABB AB

Informationsaktiviteter inom programmet

Elektroniskt informationsbrev planeras till finansiärerna, förslagsvis tre gånger om året, med information om status i pågående projekt. Vilka personer och finansiärer som ingår i de olika referensgrupperna? Några bilder och kommentarer som kommit fram under de olika projektens genomförande. Information om kommande seminarier och workshops kan säkert intressera. En ny hemsida på Elforsk tas i drift efter sommaren 2010, som kan uppdateras på ett enklare sätt än den nuvarande hemsidan.

Ett årligt seminarium planeras, som med fördel kan genomföras tillsammans med Svensk Energis Nätenhet.

Ett antal workshops kan bli aktuellt under programperioden, då kunskapsbasen inom något nytt område är allför smal, eller möjligtvis om en förändring av inriktningen för projektet anses vara nödvändig enligt styrgruppen.

Ett annat informationstillfälle kan vara i de fall då ett projektresultat kan bli aktuellt för den kommersiella gruppens bedömning om möjlig produktifiering mm.

Avstämning 2013

Oberoende utvärderare får i slutet av programperioden uppdraget att analysera om programmet uppnått sina mål och ge förslag på hur en eventuell fortsättning ska kunna utformas. Vid beslut om en förlängning av programetappen med två år, kan utvärderingen komma att flyttas till år 2015. En ny offert för den tvååriga förlängningen sänds då ut till finansiärerna i programmet.

Speciellt är den industriella relevansen viktig att följa upp vid utvärderingen. Några föreslagna punkter för utvärderingen är följande:

• Har nya produkter och metoder kommit till användning i branschen?
• Har målen i projektbeskrivningen nåtts i de genomförda projekten?
• Har projekten bidragit till kompetensutveckling av personal i branschen?
• Kompetensförsörjning. Har projekten bidragit till att göra branschföretagen mer attraktiva för viktig arbetskraft?
• Rekommenderas  programmet att få en fortsättning till 2015?
• Rekommenderas programmet ändra sin inriktning?

Tidsplan för aktiviteter i programmet som kan förutses idag

Offert till finansiärer 2010-05-25

Offerttid går ut 2010-08-01

Start av Underhållsprogrammet 2010-09-01, (om finansiering erhållits)

Konstituerande mötet för programmets styrgrupp prel. 2010-09-03

• Beslut om ordförande.
• Beslut om prioriteringar och inriktning i programmet, utgående från föreliggande projektidéer.
• Beslut om prekvalificeringar för inkomna projektidéer
• Beslut om utlysningar inom något utvalt område.

Styrgruppsmöten återkommer 4 -6 gånger årligen

Referensgruppsmöte återkommer med olika frekvens beroende på vilka projekt som drivs. Normalt 1 gång per månad.

• Utvärdering av programmets innehåll och inriktning i november 2012
• Förlängningsbeslut maj 2013
• Ev ny förlängningsoffert våren 2013
• Ev förlängning av programmet till halvårsskiftet 2015
• Utvärdering av hela programmet våren 2015
• Avslutande av programmet 2015-08-30

Beställda projekt 2011-07-04

31054 Transformatordiagnostik mha Sonarteknik, FOI, pågår

31055 Trästolpsdiagnostik mha Sonarteknik, FOI, utvecklas

31056 Korrosionsprojekt, Terracorrosion, pågår

31057 Analys av kreosotimpregnerade trästolpars böjlighet vid mjuka fläckar, SP, pågår

31058 Underhåll av kontrollanläggningar Gothia Power, pågår

31059 Stenfiber armerad betongstolpe, Stonepower, kommer att behandlas vidare i den kommersiella gruppen inom Elforsk

31060 Diagnostik av dprickbildning ståpende isolatorer STRI, pågår.

31061 Diagnostik av sprickbildning isolatorer med laser tekning, FOI, utvecklas.

31062 Haveriutredning av kabel och kabelutrustning, STRI, pågår