Denna rapport beskriver översiktligt utvecklingen i världen under år 2008 för bränslecellstillämpningar i vägfordon. Drivkrafterna för användning av bränsleceller i vägfordon är flera, bland annat hög verkningsgrad i relation till nuvarande explosionsmotorer, god primärenergiflexibilitet samt låga emissioner av farliga ämnen samt buller. Vätgasdrivna PEM-celler dominerar kraftigt som lösning på det traktionära området. För hjälpsystem (APU) utvecklas två olika lösningar, antingen fastoxidbränsleceller eller PEM-celler i kombination med en diesel-till-vätgas reformer.
Vätgasbilar har under året erhållit en standard för ett europeiskt typgodkännande. Introduktionsplaner för bränslecellsfordon visar att olika fossila och icke-fossila primärenergibärare bör kombineras under en övergångsperiod beroende av nationella eller regionala förutsättningar. Vidare bedöms offentliga insatser som viktiga för att skynda på övergången.
På fordonsområdet har Honda nu startat begränsad serieproduktion av bränslecellsdrivna bilar. Volkswagen är förmodligen den tillverkare som tydligast förändrat sin position och framstår nu som ordentligt engagerad i utvecklingen av bränslecellsfordon.
I Tyskland har en omfattande satsning på vätgas och bränsleceller beslutats. Det handlar om cirka 1,4 miljarder Euro över tio år till forskning, utveckling och demonstration. Spindeln i nätet för denna storsatsning är den nybildade organisationen NOW. Drygt hälften av medlen planeras gå till transportsatsningar och det är också biltillverkarna som var bland de främsta pådrivarna för att satsningen skulle komma till stånd. Inom ramen för Clean Energy Partnership har traktionärt relaterade lösningar demonstrerats och projektet fortsätter nu i en utvidgad fas där Berlin samverkar med Hamburg.
Analysen av utvecklingen pekar på att bränslecellsfordon fortsatt är att räkna med som mål för teknikutvecklingen. Den stora uppmärksamhet som under senare tid ägnats batterielbilar och plug-in hybrider bedöms vara bra även för fordon med bränsleceller, inte minst då många av de tekniska komponenterna och systemen är gemensamma. Svensk bilindustri ägnar inte bränsleceller nämnvärd uppmärksamhet varför andra aktörer måste driva kompetensutvecklingen inom området i Sverige. Situationen är förmodligen en aning bättre inom kraftindustrin i Sverige, även om det främst är i Tyskland som de stora aktörerna ägnar sig åt vätgas och bränsleceller.
I jämförelse med rapporteringen 2007 konstateras dels att antalet nya konceptuella eller mer produktionsmogna bränslecellsfordonsmodeller har varit begränsat under året, dels att flera stora satsningar på vätgas och bränsleceller har beslutats inom EU, Tyskland och andra grannländer. Dessa har till stor del inriktning mot transporttillämpningar.