Portabla bränsleceller eller mikrobränsleceller som de ofta kallas definieras vanligtvis av att effekten är lägre än 250 W. I spannet upp till 250 W ryms emellertid flera vitt skilda applikationer och tekniska utmaningar.
Portabla bränsleceller från 1-10 W har möjliga tillämpningar i handburen elektronik, trådlösa sensorer, trådlösa nätverk och mindre effektkrävande utrustning för fritidsliv som t ex cykellampor och huvudlampor etc. De tekniska utmaningar som finns här handlar framförallt om kostnad, miniatyrisering, hur värmeavvisning/kylning skall ske, stabilitet/livslängd samt bränsleinfrastrukturen - hur skall konsumenten ”tanka” sin bränslecell?
Medelstora, portabla bränsleceller mellan 10-50 W har möjliga tillämpningar i bärbar militär utrustning, större portabel elektronik som DVD-spelare, videokameror, och bärbara datorer (både för direkt kraft och för laddning av integrerade batterier), för att driva räddningsutrustning och som reservkraft, samt för att ersätta en del stationär kraft (APU). Även här finns utmaningar med kostnad, miniatyrisering och värmeavvisningen.
Större portabla bränsleceller på 50-250 W kan fylla funktioner i bl a militär utrustning för t ex laddning batterier, i räddningsutrustning och inom sjukvården, som extra kraft i t ex båt och husbil, i mindre elektriska fordon såsom rullstolar och mopeder, i små fjällstationer eller annan fjärrkraft och i mindre obemannade farkoster. För den här typen av ersättningsprodukter är kostnadsaspekten viktig, t ex för material och ingående systemkomponenter.
I den här teknikbevakningsrapporten har totalt 31 stycken renodlade mikrobränslecellsföretag analyserats. Därtill har 14 stycken större elektronikföretag verksamma inom bränslecellsutveckling studerats.
De tre främsta teknologierna för portabla bränslecellsystem är polymerelektrolytbränsleceller (PEMFC), direktmetanolbränsleceller (DMFC) och fastoxidbränsleceller (SOFC).
De mikrobränsleceller som har sålts och funnits tillgängliga på marknaden fram till idag har varit av PEMFC- och DMFC-typ och har främst använts i begränsad omfattning i nischapplikationer såsom leksaker, militära tillämpningar, utbildning och nöd/reservkraft. Dessa applikationer är viktiga för små bolag för att motivera och finansiera satsningar i ett tidigt skede, men det är den potentiella marknaden inom portabel elektronik som förklarar varför flera stora elektronikföretag sedan lång tid tillbaka har satsat stora resurser på utveckling av mikrobränsleceller.
Bland de större konsumentelektronikföretagen utgör bränsleceller av DMFC-typ det dominerande teknologivalet. Marknaden för bränsleceller inom portabel elektronik är till att börja med som extern laddare. Det finns idag flera produkter på marknaden. Först i nästa fas, när miniatyrisering och effekttäthet tagit ytterligare ett rejält steg framåt, kommer mikrobränslecellerna att driva de portabla elektronikprodukterna direkt och då ofta i hybridsystem med ett batteri för att bättre klara av uppstart och effekttoppar. Vår bedömning är att det fortfarande kommer att dröja flera år innan mikrobränsleceller är redo att introduceras på bred front som primärströmkälla för datorer och mobiltelefoner.