Portabla bränsleceller, eller mikrobränsleceller som de ofta kallas, definieras vanligtvis av att effekten är lägre än 250 W. I spannet upp till 250 W ryms emellertid flera vitt skilda applikationer och tekniska utmaningar. Den största drivkraften för utveckling av portabla bränsleceller är det som på engelska kallas ”The Power Gap Problem”. Dagens elektriska produkter kan inte längre uppfylla kraven på ökad driftstid. Problemet illustreras tydligt för bärbara datorer där driftstiden i urkopplat läge från nätet är begränsat till 2-4 timmar, eller i mobiltelefonen där taltiden förkortats signifikant p.g.a. effektkrävande applikationer som Internet, GPS och MP3-spelare. Portabla bränsleceller skulle kunna vara en framtida lösning då de kan nå långt högre energitätheter än vad som är möjligt för litiumjonbatterier.
Ett första steg för mikrobränsleceller in på marknaden är som extern laddare. Den sladdlösa laddaren kan ge ström till befintlig teknik som inte räcker till. Först i nästa fas, när miniatyrisering och effekttäthet tagit ytterligare ett steg framåt, kommer mikrobränslecellerna att driva de portabla elektronikprodukterna direkt och då ofta i hybridsystem med ett batteri för att bättre klara av uppstart och effekttoppar. Vår bedömning är att det fortfarande kommer att dröja flera år innan mikrobränsleceller är redo att introduceras på bred front som primärströmkälla för datorer och mobiltelefoner.
I den här teknikbevakningsrapporten har totalt 29 stycken renodlade mikrobränslecellsföretag analyserats. Bolagen har delats in i olika marknadssegment; portabel elektronik (konsumentelektronik, fritid), militär verksamhet, industri och utbildning. Bränsleteknologier och distribution av bränsleampuller är viktiga nyckelfrågor för mikrobränslecellsindustrins utveckling. Ett antal renodlade bränsleaktörer har därför inlett en satsning inom mikrobränslecellsområdet. Utöver de analyserade mikrobränslecellsföretagen har 14 stycken större elektronikföretag verksamma inom bränslecellsutveckling och 14 stycken renodlade bränsleföretag också fått en kortare beskrivning.
De tre främsta teknologierna för portabla bränslecellsystem är polymerelektrolytbränsleceller (PEMFC) och direktmetanolbränsleceller (DMFC) och fastoxidbränsleceller (SOFC).
Regelverket för små bränsleceller och bränsleampuller har tagit stora steg framåt.Standarder och föreskrifter för bränsleceller och bränslen, inklusive väte, har utvecklats genom att definiera kraven för transport, både för kommersiell distribution och för personligt bruk. International Civil Aviation Organization (ICAO) har godkänt ändringar i sina tekniska instruktioner ”Transport av farligt gods med flyg” för att möjliggöra att olika typer av bränsleceller och tillhörande bränslen kan medföras som handbagage på passagerarflygplan. De nya reglerna underlättar för en framtida kommersialisering av portabla bränsleceller för konsumentelektronik.
Mycket av den akademiska forskningen kring bärbara bränsleceller fokuserar på att minska eller helt utesluta användningen av platina i bränslecellen i syfte att få ner kostnaderna. Målet är att få ner kostnaden per wattimme under priset för batterier och förbränningsmotorer.